lördag 30 augusti 2014

Storytelling till musik // När varje låt är en resa

Denna kväll lyssnar jag när First Aid Kit förtrollar Paul Simon med sin inlevelsefulla levande klockrena version av hans låt vid Polar Music Prize härom året. Så unga och magiska. Underbart... När varje låt är en Resa.


torsdag 28 augusti 2014

Minnen av hällar i kvällssolens dis

Jag vill Vila nu.
Men det är alltid
så mycket kvar.
Aldrig tid för bara
den där inre rösten
som talar om vad
vi ska göra och när.
I vår egen takt.
I själens tempo.
Varför är inget
anpassat till det?
Och varför får 
vissa kämpa och
krångla mer än
vad som är hälso-
samt? Hållbart?
Jag bara undrar...

tisdag 26 augusti 2014

Här jobbar jag... // Det som nästan ingen någonsin ser



Det är en bild från mobilen igår.
En vallristningsexpedition. Och man häpnar över Allt det Vackra som finns, som nästan ingen någonsin ser. Som man knappt inte kan tro själv, när man står där. Eller skuttar runt och tar kort, yr av kärlek till den där ogripbara ofattbara naturen, som bara Är och blir Till och skapar vidunderliga tavlor, konstverk, underverk... Klicka på bilden och
stig in i en sagolik verklighetsvärld. Välkommen!


fredag 22 augusti 2014

Bo Isaksson - Ödmjuk Stigfinnare // Till Minne






Vi vandrar ensamma, men har många vid vår sida. Några ansluter en bit på vägen, förgyller den, delar med sig av sin kunskap och sitt sinnelag, och så plötsligt har de, som min vän Sven brukar säga, vikit om hörnet... Finns inte kvar här mer. Under min vandring och upptäcktsfärd i Kilsbergen genom tid och rum, har jag fått lära känna många som nu har lämnat sin plats på jorden. Henry, Ingvar, Elvy, Arne i Damsäter, Tore i Kärret... Siv, och nu i dagarna, världens bästa Bo Isaksson, stigfinnaren och klurgubben som det alltid var så trevligt att slå sig i lag med. Han följde med på några av mina utfärder och expeditioner, evigt skogsbiten som han var, och jag värdesatte sällskapet otroligt. Särskild när man ofta arbetar och vandrar ensam är det givande med härligt utbyte! Efter första gången bad jag försiktigt om jag fick bjuda med honom någon mer gång. Jo det gick ju bra, det var ju det bästa han visste! Hållas å ränna å fara i skogen. Helst leta på gamla stigar som ingen vanlig människa har möjlighet att skönja. "Det känns i fötterna", förklarade han för kollegan Björn Pettersson, som är full av beundran vad gäller denna ödmjuka skogskarls bedrifter. Vem kunde tro att det gick att leta upp den gamla Tolsbogångan? Nä, det kanske inte gick. Men det gick ändå, för Bosse kunde! 2006. Vore det idag, vore det omöjligt, sa han tilll mig för bara några veckor sedan, vid ett av mina besök. Sjukdom kan komma och ta våra liv, men vi kan fylla dessa våra liv med sådant som ger oss vederkvickelse och glädje, så länge vi kan. Det gjorde Bosse, och jag är glad, att jag fick slå följe med honom... En bit på Vägen.






...och om ni undrar över bilden, och Isakahällarna... så hjälpte han mig att återfinna dem, sedan jag funnit en gammal karta där Edvin Isaksson (släkt med Tomasbodaanor) märkt ut ett (ungefärlig) fyndområde med tidigare okända vallristningar. Det var i november förra året. Och hällarna kommer för alltid att få heta Isakahällarna. Både efter Edvin, och efter Bo. 
(Björn Pettersson som syns på bild var också med, men det var Bosse som "storfyndade"!)



Nu har han styrt sin färd mot okända mål för oss alla, genom tiderna. Jag tänker på det när jag ser pilen, den stora ristningen, eller inhuggningen, på Nycklasten, som han visade mig. Han mötte upp i skogen med trappstege och allt, och vi kravlade oss upp, och fick se det där jag snappat upp på någon träff bland alla gamla och Kislbergskloka. Vi samlade pinnar som jag lade i ristningen så den skulle synas på bild. Visst är det både en nyckel och ett hjärta? Kanske vet han nu några av de hemligheter som väntar oss andra - en dag...

Han kommer att i Ljust minne vara Bevarad.



Här finner du ett mycket uppskattat blogginlägg om en Kilsbergsutfärd med Bo 2011:
Sist, en annan bild från min blogg. Det är Bo som går först.
S t i g f i n n a r e n .

Du kan klicka på alla bilder i bloggen för att se dem större.

lördag 16 augusti 2014

Vallristningsexpedition i Hovmanstorpaskogen en underskön kväll

Vallristaråret lider mot sitt slut. Registreringsunderlag skall lämnas in, sedan fortsätter arbetet, men som sagt; nu är det dax. Hade funnit en uppgift bland gamla folkminnen att det ska finnas några stenar med vallristningar i Hovmanstorps skog, enligt uppgift från gamle skogvaktare Tydén. Jag hade smårekat lite tidigare för att bilda mig en uppfattning om själva området, och hade arbetat med en gammal skifteskarta. Med denna som utgångspunkt skramlade jag ihop ett gäng hastigt och lustigt en regnig dag som bjöd på sagolikt kvällsväder och trevligt sällskap under hela vår utfärd. Vi sökte av några kandiderande områden och fikade vid underbart vackra Lilla Ymningen (utsikten syns inte här så ni får masa er dit själva :) )
Men Dagen Därpå, gjorde jag ett Makalöst Fynd...
Har nypit mig i armen ända sedan dess. Ajaj. Det är verkligt!!!

torsdag 14 augusti 2014

Klurig Krakelurkonsert i Snavlunda kyrka

...har jag avnjutit med migrän - så njutningen var väl lite si och så, men härliga låtar och spel och arrangemang. Kul! Alla tre är med på min skiva :) Och samma låt som storspelmannen spelade i samma kyrka vid ett omskrivet bröllop 1881 avslutade kvällen, nästan 150 år senare. En svindlande tanke... Så är det med folkmusik. Den är en bro mellan världar och tider. Lever på en levande tradition, varför traditionsbärarna är så ovärderliga.






Så här ser det ut när de får till det. En konstellation som legat i dvala och träda i många år, flammade upp i samband med färden till min spelning på Ransätersstämman förra året, där Freddy och Hélène var med. På vinterns Folk at Heart blev första "nyspelningen", och nu var tid för den andra. Per har avvecklat sina mjölkkor och kan därför komma loss mer, medan Freddy är lika upptagen som vanligt. Spelning blev det ändå, med en stor och tacksam publik.

måndag 11 augusti 2014

Lilla fågel blå får bli min "pausfågel" :)

Kära ni. Jag hålls och jag hålls, och jobbar dessa dagar. Hinner inte blogga, men skulle lyssna på något på youtube, och då kom den här videon upp som förslag i högerkanten. Härlig är den!! Många som påmint mig om livets ändlighet och jag påminner mig om dess härlighet. Gott att leva! Skön video faktiskt! Härligt retro och kamerasväv i naturen bland krokiga trädgrenar och öppna vyer. Som vanligt bångstyrar länkeriet så jag kan inte få in den direkt här med play-knapp, men klicka på länken och flyg ett slag med Staffan Hellström. Vi hörs!

https://www.youtube.com/watch?v=ya1RmPteUk4  ( och ursäkta blöjreklamen eller vad det är i början :P )




























Skickar med en bild på min söta turgubbe också, från nöjesparken härom dan, som lite sommarbonus!

tisdag 5 augusti 2014

Vila i naturen och den tid som är Din




















Jaa ni... Här har hälsan gått upp och ner (mest ner) och det har inte blivit bloggande på ett slag... Jag hålls och sorterar myriader av datafiler inför registreringsunderlag i Vallristningsprojektet som skall vara klart till slutet av augusti. Men för den skull slavar jag inte vid ett skrivbord. Slavar och slavar förresten... det var väl att ta i. Men iallafall; flyr värmen gör jag, men när det går är det uteoffice som gäller! Ser inte korgstolen vid Fröjdeluckan lockande ut? Minns också Fröjdeluckemorans utomhussäng i tidigare inlägg... Själv har jag mitt himlarike i hammocken vid stugan med utsikt över skog och berg, samt vår fina mjölkörthäck... Här ser ni mig i full "action". Gunga och grunna, flitig och ändå livsnjutande... Hoppas ni har det gott dessa första augustidagar. Gläds även åt att den stora skogsbranden inte är i närheten av Kilsbergen... Det blir lite lugnare så! Sänder dock en tanke till dem som drabbas... men samlar min glädje och vilar i den tid som är Min. Tänker också på dem som nått slutet av sin.