lördag 31 januari 2015

BLOGGSPECIAL RETRO: Vinter i Kilsbergen förr



SM i Kilsbergen pågår för fullt, och jag tänkte bidra med några nya bildfynd från Bocksboda, där det varit gott om vinter genom tiderna, kan man konstatera!

Gott om vinter, och GOTT OM SNÖ!












Ja, ibland var det inte långt till skidbacken!
När drivsnö packats utan människohand mot uthuslängan får man ta tillfället i akt!


Att komma åt vattenpumpen kanske inte alltid var så lätt...
Men man får gräva sig fram!
Av bilden på Fallets förstukvist och mannen framför förstår vi att snödjupet ibland var för "tungrott" för att skotta - det var lika bra att skida fram på den snöhöjd som var.
Jag kommer att tänka på Hulta-Julles lilla Märta (nu inte så liten, till åldern sett!) som redan som pallevante fick spänna på sig skidorna för att ta sig till DASS!!













Snön räckte till och blev över, och stannar än idag ofta in i maj! (Bilden tv är av bastun vid Fallet) Jag vet inte HUR många gånger jag drabbats av vårkänslor och dragit kosan mot bergen, bara för att finna ankeldjup snö när det blommar och grönskar på slätten... Tills jag lärde mig lite mer om dessa våra blå berg :)








Ville man att det skulle gå undan förr i världen kunde man häva sig ut i Leandersbacken, där sommarens skrantängar blev till slalombacke innan den grodde igen som nu, med träd som skymmer hela den förr så fantastiska utsikten över Bocksbosjön, den vida mossen och blånande berg i fjärran.

Hur hurtiga var egentligen folk förr!?!?
Stassare (stadsbor) tog bussen till Klockhammar och segade sig sedan för egen maskin uppför de OÄNDLIGA backarna förbi Tomasboda, Nybråten, Skogatorp, Blankhult, Getdalen och Bocksboda, för att SEDAN åka utför i Leandersbacken!
Och sen skulle man väl helst ta sig hela vägen tillbaka också...



På den tiden kunde man fortfarande möta foror med kolryssar fullastade med kol, med de mångklingande pinglorna som varslande bud över bergen och nejderna. Här ser vi Leandersbacken, eller Norrgårdsbacken som den också kallas, med lite andra åkdon; Ingvar Kilsberger har spänt för arbetshästen och lastat släden full med familjemedlemmar som bjuds på en vintrig färd.







Lite lugnare gick det väl med spark - även om jag själv för något år sedan gjorde en rejäl vurpa i Norrgårdsbacken, som verkligen bär neråt när man följer vägen. Som tur var landade jag mjukt :)

Detta är för mig ett oslagbart trevligt och bra färdmedel på vintern, som sorgligen tycks vara på "utdöende".

Skaffa spark!!


















"Älgdyrkaren" Axel Borg har ett av sina många Kilsbergsalster i ett av dessa album. Anoraken med luva verkar nästan också vara på utdöende...
































För Kilsbergsborna var skidor lika naturliga som att gå barfota på sommaren, det hörde livet till och var ofta enda sättet att ta sig dit man ville och behövde. Här några åkare av ännu äldre skick. Mannen i mitten bär den förr så vanliga huvud"prydnaden" som i den i Kilsbergen ofta fräcka och gladlynta "folkmunnen" kallades Luskvävare!







Inne värmde bergslagskaminen och gör så än idag...



Sist en fin bild av Alvar Isaksson som ung. Alvar, som växte upp i Tomasboda och Bocksboda, var under många år värd i Kilsbergsstugan, där han tog emot skidåkare på helgerna med varm brasa och kaffe och inte minst, sin omvittnat trevliga personlighet! Han var också siste brukare i Rustorpet, och flyttade 1959 till Blackstahyttan.

Evert i Hyttebacken fick hjälpa honom att leda en av de två korna till Östra Ökna när dom skulle säljas. Alvar har även ristat på en av de fina prakthällarna vid det sk Kalvafallet i byn, 1935. Det kunde han gott göra, kolare och koletare på kvällskvistarna som han var! Och felan kunde också åka fram...


Som den TOTALA ICKE-VINTERÄLSKARE jag är har jag nu ändå bjudit på några glimtar av Kilsbergen från gångna tider. På bild är vintern ganska fin! :)

B I L D E R N A   Ä R   T A G N A   A V   H E R B E R T   I  " K A R L - P E R S   P Å   F A L L E T " !

2 kommentarer:

  1. Aktuellt snödjup Fallet, Bocksboda 1 Februari 2015: 75-80 cm! Och jag klarar snart inte att hålla vägen till Hyttebacken körbar...

    / Viktor

    SvaraRadera
  2. OJ!!! Ja nu behövs inga inhyrda snökanoner... Det blev "kanon" ändå, för SM-åkare och arrangörer! Och det lär ta tre evigheter innan vallristarhällarna töat fram i vår... sommar...!

    SvaraRadera